jag har just sett första delen av Brideshead Revisited. fantastiskt! bästa på länge. Jeremy Irons är mycket, mycket stabil.
Nu lyssnar jag på Chopin och läser mina kollegors B-uppsatser. Jag trivs. Jag saknar blott ett mer överklassbetonat brittiskt uttal och ett glas champagne.
Omvärlden känns överflödig just nu. Jag vet dock att den inte kommer att göra det imorgon.
Adjö.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar